Gå till innehåll

Föräldrastöd som tidig insats

Forskningsrapporterna är många och har tagits fram av organisationer som Nordens barn, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen med flera. All forskning pekar åt samma håll; proaktiva insatser i ett tidigt skede gör stor skillnad för både familjer och samhällsekonomin. Syftet med tidiga insatser är att minska risken för att barn utvecklar problembeteenden, psykiska eller fysiska hälsoproblem. Föräldrars välmående är en förutsättning för ett stabilt föräldraskap och engagemang. Barn som riskerar att utveckla funktionsproblem har inte tid att vänta.

Om insatsen

Målgruppen är föräldrar med yngre barn där det förekommer en psykosocial problematik. Insatserna ges i form av ett individuellt stöd till föräldrar som upplever att de har svårt att hantera konflikter och gränssättning på ett bra sätt. Behandlingen sker hemma hos familjen på tider som passar deras vardagliga schema och antalet möten per vecka styrs av det individuella behovet. Behandlingen pågår under cirka sex månader och skräddarsys utifrån familjens specifika behov och önskemål.

Kartläggningsfasen

Tidslinje och nätverkskarta upprättas tillsammans med familjen innan den stegvisa behandlingsprocessen mot de uppsatta målen påbörjas. Målet med kartläggningen är att få en god överblick över familjens bekymmer, vad som orsakat dem och vilka faktorer som vidmakthåller dem. I kartläggningsfasen bjuds det privata nätverket in.

Behandlingsfasen

Behandlingsprocessen följer behandlingsplanen som tagits fram under kartläggningsfasen. Detta innebär tydligt uppsatta mål och gemensamt val av interventioner. Det privata, och även professionella, nätverket bjuds in med syfte att ge stöd och hjälp till familjen under och framför allt efter behandlingsperioden. Beteendeproblematik som uppstår inom behandlingstiden och som ligger innanför behandlingsområdet, omformuleras till nya mål och inkluderas i arbetsprocessen. Finns eller uppstår det behov av andra insatser initieras ett samarbete med dessa, med uppdragsgivarens godkännande. Föräldrar och behandlare sätter upp mål och delmål under behandlingen som följs upp. Processens mål är mätbara och utvärderas genom veckovisa uppföljningar på behandlingsarbetet. Rapporter över behandlingsmål, genomfört arbete samt utvärdering skickas till uppdragsgivaren.

Bevarandefasen

Behandlingsledaren skapar tillsammans med familjen och dess nätverk ett dokument där man anger risk- och skyddsfaktorerna vid återfall av gamla beteenden, samt vem som ansvarar för vad. Efter avslutad behandling skickas en sammanfattande rapport med eventuella rekommendationer om fortsatt stöd för familjen.

Familjen ses som en helhet där bland annat relationsproblem, samspel med barnet, det privata nätverket, ekonomi och arbetssituation inkluderas.

Multifacetterade insatser till föräldrarna

  • stärka föräldraförmågan
  • stresshantering
  • praktisk hjälp och övningar med hemuppgifter
  • syftet med föräldraskapet (ledarskap)
  • att förstå det egna och barnets beteende
  • uppmuntran och bekräftelse
  • skapa rutiner och förstå varför de är viktiga
  • att förebygga och lösa problem
  • sätta personliga gränser
  • hur gamla mönster styr och vad vi kan göra för att ändra dessa
  • kommunikationsfärdigheter
  • lyssnande, närvaro och uppmärksamhet
  • att skapa gemenskap och tillhörighet i familjen
  • uppmärksamma positiva konsekvenser till följd av förändrade beteenden

Målsättning med insatsen

Målet med behandlingen är att stärka familjens relation och öka omsorgen för varandra, samt att se gränssättning som omtanke och förutsättning för barnets trygghet och säkerhet. En viktig del i behandlingen är att stärka familjens förmåga att lösa framtida svårigheter, samt att genom nätverksträffar förbättra samarbetet mellan familj och andra viktiga personer.